Spelar begreppsbenämningen verkligen någon roll? Huvudsaken är väl att vi lyfter en av de viktigaste grundstenarna för förbättrad användarupplevelse och ökad kundnöjdhet?

Användbarhet och användarvänlighet är två omstridda begrepp inom den akademiska världen. Utan att gå in på djupet kring diskussionerna handlar dispyten till stor del om att begreppet användarvänlighet inte anses täcka hela området, utan nöjer sig med att ett system bör vara vänligt mot användaren. Användbarhet har istället en vidare betydelse som enligt ISO-standarden (9242-11)[1] definieras som:

”den utsträckning till vilken en specificerad användare kan använda en produkt för att uppnå specifika mål, med ändamålsenlighet, effektivitet och tillfredsställelse, i ett givet användningssammanhang”

Jag ska hålla mig till användbarhet, vilket alltså kan sägas innefatta användarvänlighet och anses vara mer korrekt enligt den akademiska världen. Men i det stora hela spelar det inte så stor roll. Jag tycker att vi lämnar den diskussionen och istället fokuserar på det som faktiskt har en betydelse, dvs. hur användbarhet kan påverka dina besökare i positiv bemärkelse.

Som ISO-standarden påpekar handlar det alltså om att möjliggöra för besökaren att nå sitt mål, dvs. konvertera, på ett ändamålsenligt, effektivt och tillfredsställande sätt. När det gäller en webbplats bör alltså besökaren exempelvis kunna köpa en önskad vara, göra det på ett enkelt och effektivt sätt samt känna tillfredsställelse av att ha genomfört köpet. Vissa webbplatser fallerar redan på ändamålsenlighet, då det ibland är smått omöjligt att köpa en produkt – hur mycket besökaren än vill.

Det handlar dock oftast om att webbplatser misslyckas med effektiviteten och tillfredsställelsen. De är mer komplexa områden som kräver djupare analyser och mer arbete. Även om jag som besökare till slut lyckas köpa en produkt, kan det visa sig vara extremt krångligt och snarare få mig att vilja kasta datorn genom fönstret än att känna tillfredsställelse över mitt köp. Så om du som e-handlare är intresserad av att höja snittordervärdet och få fler återkommande kunder. Ja då är det viktigt att besökarna kände att de kunde genomföra ett köp på ett effektivt och tillfredsställande sätt.

Hur ökar jag användbarheten på min webbplats?

Till att börja med handlar det om din målgrupp och dina besökare. Vilka är de och hur vill de använda webbplatsen? Jag kommer att fortsätta tjata om besökarna och deras betydelse – så det är bara att vänja dig. De är och förblir den viktigaste aspekten att ta hänsyn till i arbetet med konverteringsoptimering på din webbplats.

Det finns ett antal designprinciper, dvs. riktlinjer för designbeslut, som du kan använda dig av när du analyserar din webbplats och som hjälper dig att undvika grundläggande fallgropar. Designarbetet handlar om att göra det enkelt och tydligt för besökaren, att inte låta besökaren göra fel och att lotsa besökaren i rätt riktning om den mot förmodan skulle göra fel. Det handlar även om att erbjuda flexibilitet så att webbplatsen är anpassad för såväl nya som vana besökare. Allt detta för att besökarna till slut ska kunna nå målet och konvertera. Du har egentligen lyckats först när besökaren, efter konverteringen, inser hur ”jäkla smidigt det här var”. Eller egentligen om besökaren inte tänker överhuvudtaget på att något var speciellt, det har bara fungerat som det ska och besökaren har sluppit tänka.

En enkel guide med de vanligaste designprinciperna hittar du nedan. De är lånade från bland andra användbarhetsikonen Jacob Nielsen. Gå igenom principerna och se om din webbplats möter de mest grundläggande designprinciperna för användbarhet. De är praktiska oavsett om du äger en webbshop eller en blogg.

Ladda ner Designprinciperna (pdf)

Låt oss runda av med en deal. Jag ger er tre nyttiga boktips kring ämnet användbarhet och ni ger mig förslag på saker ni vill läsa mer om framöver här på bloggen. OK?

Bokförslag:

Don’t Make Me Think – A Common Sense Approach to Web Usability – STEVE KRUG
Designing Interfaces: Patterns for Effective Interaction Design – JENIFER TIDWELL
Interaction Design: Beyond Human-computer Interaction  PREECE J., ROGERS Y., SHARP, H.


[1] Gulliksen, J. & Göransson, B. (2002) Användarcentrerad systemdesign. Lund: Studentlitteratur.