Det är lätt att tro att det inte spelar någon roll att några procent av detaljhandeln flyttats ut på nätet.

Men e-handeln och webben påverkar de flesta kunder även när de handlar i vanliga butiker. Dessutom sneglar många köpmän nervöst på vad deras konkurrenter på nätet hittar på.

Handen på hjärtat. När handlade du något dyrt senast utan att kolla på nätet först? Du kanske köpte i en vanlig butik, men då hade du redan kollat priser och utbud på nätet först.

Handelns utredningsinstitut landar på att fem procent av detaljhandel till privatkunder är e-handel. Då räknas inte resor och event som är två av de största e-handelssegmenten. Att 75 procent av svenskarna i åldrarna 15 till 75 år har sökt efter information om varor och tjänster på internet visar bättre e-handelns påverkan på detaljhandeln.

E-handelns framgångar blir tydligast på mindre orter. När hela bokbranschen hukar under Adlibris framgångar är det på småorter med litet kundunderlag som butiker stängs ner eller börjar sälja mer leksaker än böcker.

Bara uppländska Morgongåva hade turen att få Adlibris jättelager på orten medan många orter har mist sin bokhandel. Samtidigt kan alla svenskar oavsett om de bor i huvudstaden eller i Norrlands inland välja mellan miljontals titlar på nätet.

Den största kedjan Akademibokhandeln bemöter nätets oändliga utbud med att slimma ner sortimentet till Pressbyrånivå.

Hemelektronikkedja efter kedja har gått i konkurs de senaste åren. On Off och Expert har försvunnit och nu väntar vi på Siba. Den tyska kedjan Media Markt med en oligarkstor krigskassa har säkert bidragit till konkurserna.

Samtidigt har internet skapat fullständig pristransparens för standardiserade kapitalvaror. Vad betyder det att kunderna med ett par knapptryckningar på smartmobilen kan se var en produkt är billigast?

Idag tjänar hemelektronikkedjorna bara pengar på onödiga försäkringar och krediter.

Att driva en vanlig butik utanför de stora kedjorna har nog aldrig varit lätt. Internet ökade konkurrensen ytterligare. De som säljer dyra produkter som exempelvis exklusiva klockor vet inte hur de ska hantera den pristransparens som nätet ger.

Dålig lönsamhet är ett tydligt tecken på att en bransch står inför ett paradigmskifte. Frågan är hur etablerade företag ska lyckas förändra sina affärsmodeller för att anpassa sig till nätets enorma utbud och totala pristransparens?

Livsmedelsförsäljningen på nätet tog fart först efter att mindre aktörer omformade enkelt produktplock på kyllager till tjänster där måltider komponeras för stressade storstadsbor. Från försäljning till inspirerande tjänster. Nästa steg är att de stora livsmedelskedjorna köper upp uppstickarna när de blivit tillräckligt stora.

Jag tror att framtidens detaljhandel handlar om väl paketerade tjänster. Det handlar mer om att hyra ut en funktion än att sälja en fysisk vara. Vi ser en spotifyering av nätet.