Det är något allvarligt fel på de stora film- och tv-bolagen.

För mig är det obegripligt att jag får se populära utländska tv-serier på SVT Play på min dator, men inte på min iPad. Det är uppenbart att det inte får vara för enkelt att ta del av de stora tv-bolagens innehåll i digital form. Begränsningen blir absurd när vi vet att vem som helst kan ladda ner säsong efter säsong av oändligt många tv-serier från någon torrent-sajt. Lägg till all strömmande pirat-tv och man undrar varför nöjesindustrin envisas med att gräva sin egen grav.

I piratnätverken finns allt medan den nya filmtjänsten Netflix, där du strömmande kan se på filmer, mer liknar eftermiddags-tv. Netflix unkna utbud får mina vanliga kabel-tv-kanaler att kännas spännande. Filmbolagens märkliga begränsningar gör att filmtjänsten Lovefilm hyr ut fysiska dvd:er i ett land där 80 procent sitter på feta bredbandslinor.

Vi känner alla till historien om hur filmbolagen bekämpade videoapparaterna med näbbar och klor. Trots detta blev videofilmerna snart filmbolagens största inkomstkälla. Nu är det samma visa med de digitala formaten. Jag är övertygad om att majoriteten av svenskarna är beredda att betala en ordentlig månadsavgift för att kunna ladda ner de senaste filmerna lagligt med riktiga textremsor och bra bildkvalitet.

Utvecklingen begränsas sällan av tekniken. Det handlar alltid om juridik när storbolagen försöker behålla status quo. Men tekniken vinner alltid i längden.