Sökbibeln

Sökbibeln är hämtad från KSM – Kommittén för sökmedier.

Fler och fler annonsörer använder sig idag av sökmarknadsföring, vilket bland annat bidragit till Internets lavinartade ökning som mediekanal.

För att bistå annonsörerna med kunskap i denna utveckling har, inom ramen för Sveriges Annonsörers mediekommittéer, bildats en alldeles speciell kommitté med fokus på ”sök” för att ge annonsörerna optimal effekt av medieinvesteringarna.

Kommittén för sökmarknadsföring, KSM, har som ambition att utveckla sökmedier som bransch för såväl annonsörer som leverantörer. Branschen omfattar allt från tryckta medier (kataloger och guider) som Internetbaserade medier (kataloger på nätet, sökmotorer, sponsrade länkar, med mera) och runt hörnet kan idag skönjas sökmedier i såväl mobiler och bredband.

Branschen beräknas idag omsätta 3,5 miljarder kronor, enligt Institutet för Reklam- och Mediestatistik, och förväntas över tid öka betydligt och då främst inom de digitala sökmedierna.

KSM har i huvudsak till uppgift att:

  • Stärka kunskapen om, och effekten av, sökmedier i branschen
  • Samverka i konkurrensneutrala frågor
  • Säkerställa god affärsetik mellan parter
  • Utveckla branschgemensamma standards och begrepp för användarmätningar av media

I Sveriges Annonsörers mediekommitté för sökmarknadsföring, KSM, har under hösten 2006 ett intensivt arbete utförts gemensamt av annonsörer, säljare och rådgivare inom ”sök” för att producera en överskådlig lathund om sökmarknadsföring, den sk ”Sökbibeln”.

Vi hoppas att du ska riktigt god nytta av den.

Stockholm i november 2006
Sveriges Annonsörer,
Margareta Kylberg,
Ordförande i KSM

Den nya kommunikationen

För att sammanfatta – att jobba med kommunikation och media idag är långt ifrån samma sak som för 10-15 år sedan.

Vi nöjde oss med segmenteringsmodeller baserade på demografi, konkurrensen var hård men hanterbar, medievalet bestod av 30 sek i TV4, helsidor i morgonpressen, en och annan utomhuskampanj och om man skulle vara riktigt nyskapande så kanske man valde att addera en bannerkampanj. Och resultaten lät inte vänta på sig. Idag ser vår värld helt annorlunda ut med en ökad komplexitet inom alla discipliner. Kommunikationsomgivningen har förändrats dramatiskt under de senaste åren och kommer fortsätta göra det.

Ökad atomisering av media…

Vi ser ett ökat antal nya kanaler sida vid sida av tidspressade, intelligenta konsumenter som väljer ut, skräddarsyr och redigerar de media de konsumerar. Den här explosionen av medieval och konsumenter som försöker navigera utbudet, har lett till att konsumenter idag är mer villiga att betala för det egna medieinnehållet och de ställer även högre krav på de media de konsumerar. Allt som inte är viktigt eller relevant för dem sorteras bort. En annan aspekt av det ökade bruset, med tusentals nya budskap som konsumenten utsätts för varje dag, är att många mediekanalers effektivitet har minskat. Detta innebär att framgångsrik kommunikation handlar mindre om hur många i vår målgrupp vi kan nå genom olika media och i stället om hur vi definierar de kanaler som kan leverera budskapet mest effektivt (med det innehåll som konsumenten vill konsumera, när de är mest mottagliga för vårt budskap)

… och av varumärken och marknader

Idag levereras ett nästan oändligt antal nya produkter till marknaden vilket innebär att det inte endast är media som skapar det brus vi utsätts för – annonsörer slåss om marknadsandelar, hyllutrymme och kännedom om sitt varumärke. Detta leder till att det blir svårare och svårare att nå in till konsument och påverka deras perception och upplevelse av varumärket. Konsumentens svar på den här explosionen av produkter är ett ökat krav på personliga erbjudanden och med ett mer selektivt beteende. Om vi tar dessa utmaningar i betraktande, hur kan vi då nå in, och inte bara ut, till våra målgrupper? Nyckelordet här är engagemang.

Sanningen är att makten har förflyttats. Konsumenterna har tagit kontroll då den teknologiska utvecklingen tillåter dem att redigera eller ersätta det som inte är relevant eller underhållande för dem. Det räcker helt enkelt inte längre att trycka ut budskap till konsumenterna och hoppas att de ska uppmärksamma det. I den nya omgivningen måste varumärken ersätta den gamla push kommunikationsmodellen, och istället fokusera på kommunikation genom engagemang, pull – kommunikation på mottagarens villkor (där det just är mottagaren som är aktiv, som vid användning av sökmedier).

Vilken roll har sökmarknadsföringen i den nya kommunikationsomgivningen?

En av sökmarknadsföringens styrkor är just att det sker på konsumentens villkor. Här gör konsumenten ett aktivt val och söker information om produkter/tjänster som han/hon är intresserad av. Relevansen i kommunikationen ökar naturligtvis markant jämfört med en mer passiv exponering i massmedia. Den upplevs som trovärdig, vi kommunicerar med vår målgrupp nära köptillfälle, både mentalt och ”fysiskt”, och vi ser en hög konverteringsgrad mellan klick och faktiskt köp.

Ett flertal studier visar att sökmarknadsföring är ett extremt effektivt verktyg för att driva besök till sin webbplats och att öka online försäljningen. Dock fungerar inte sökmarknadsföring bara som en försäljningskanal utan även ur ett varumärkesbyggande perspektiv.

Sökmarknadsföringens utveckling både internationellt och i Sverige visar tydligt på att det idag är en etablerad marknadsförings- och säljkanal med stor tillväxtpotential.

Vad är sökmedia?

Sökmedier är fundamentalt annorlunda än de flesta andra medier där en passiv publik blir överöst med budskap de sannolikt inte är intresserade av – medan de som använder sökmedier är intresserade köpare som aktivt söker efter din tjänst, ditt företag eller din produkt. Det vill säga – köpare söker säljare istället för tvärtom.

Sökmedier omfattas av de medier och produkter som människor använder i ett uppsökande syfte för att till exempel:

  • Söka leverantörer av produkter och tjänster
  • Söka information om produkter och tjänster
  • Söka kontaktuppgifter som telefonnummer och adresser

Sökmedierna används av människor såväl privat som i sin yrkesroll.

Några vanliga sökmedier:

  • Tryckta kataloger, exempelvis Gula Sidorna, Lokaldelen, Din Del
  • Onlinekataloger/eftertext, exempelvis Eniro.se, Blocket.se, Tradera.com, Hitta.se
  • Sökordsmedia/sökmotorer, exempelvis Google.se, MSN.se, Eniro.se
  • Mobila- och rösttjänster, exempelvis 118 118, 118 100, mobil.eniro.se

Utöver dessa fyra stora grupper finns det också en grupp mer nischade leverantörer av sökmedier, där de flesta är Internetbaserade, även om det finns en del tryckta produkter också. Det är allt från prisjämförelsesajter som Pricerunner och Kelkoo till mer branschspecifika webbplatser som t.ex. Alltombostad, BytBil, Bilweb och Utbildningsguiden.

Marknaden för sökmedier är gammal och kommer ursprungligen från tryckta kataloger. Branschen är sedan en tid under förändring av mer strukturell karaktär där allt fler medier och sökvägar kommer till. Det gör i sin tur att allt fler företag säljer produkter och tjänster inom dessa medier. För att få en bättre bild över de olika tjänsterna kommer vi i detta dokument titta närmare på vem som gör vad.

Just nu är intresset för sökmotormarknadsföring rekordstort vilket tyder på att Sverige närmar sig den amerikanska och engelska marknaden, där både sökmotoroptimering och sponsrade länkar har blivit viktiga delar i marknadsföringsmixen. Institutet för reklam och mediestatistik (IRM) räknar med att sökordsmarknadsföring kommer öka med över 200 procent under 2006 jämförelse med samma period 2005. Även intresset för sökmotoroptimering, att göra hemsidan så attraktiv som möjligt för sökmotorerna, har ökat det senaste åren.

Därför växer sökannonsering

Hur kan då tillväxten för sökannonsering vara så stor – till och med uppe i tresiffriga procenttal? Det finns tre tydliga anledningar som gör sökannonsering attraktivt för annonsörerna:

  • Den är mätbar. Det går att mäta på öret hur mycket pengar annonsören tjänar på en reklaminvestering. Det går att mäta trafik, nya affärer, nya abonnenter eller precis det annonsören vill uppnå.
  • Den är köpnära. Aktiva användare söker produkter, varor och tjänster. Precis när dessa användare går in i målgruppen, har en köpintention, kan annonsören synas med sin annons.
  • Sökannonsmarknaden attraherar pengar från såväl marknads- som säljbudgetar. Sökannonsering är inte bara en angelägenhet för marknadsavdelningen.

Viljan att mäta effekten har också skapat utrymme för specialistföretag. Statistik levereras primärt direkt av online-kataloger och sökordsnätverk, medan tracking (uppföljning av resultat, d v s vad händer efter att trafiken kom till annonsörens webbplats) exemplevis tillhandahålls av SEO-aktörer eller trackingföretag som TradeDoubler, iMHO och AdMeta.

En tillväxt är också tydlig bland mediebyråer/rådgivare och sökspecialister som hjälper kunder med till exempel ”key word research”, ”bid management” och att skriva unika texter för olika sökord.

Mobilt sök – kan man även sökannonsera i mobilen?

Idag används mobilt sök ganska mycket. Det är genom olika nummerupplysningar samt de söktjänster som finns online som används även i mobilen. Det ger dig som annonsör i Sverige idag inga nya direkta annonseringsmöjligheter. Det mobila söket ökar dock för varje månad som går och branschens aktörer förväntar sig stora intäkter via mobila söket. Vi kan därför förutsätta att allt fler annonseringsmöjligheter i mobilen snart ser dagens ljus och når dig som annonsör (sökmotorsjätten Google erbjuder detta i skrivande stund i Japan och USA), och även lokala aktörer som Eniro erbjuder redan idag mobil annonsering även om den fortfarande är i sin linda.

Vem gör vad inom sökmedia?

Det finns en stor mängd leverantörer av olika produkter och tjänster inom sökmedier. För att ge en överskådlig bild över dessa olika typer används följande kartbild och begrepp.

Användare
Aktiv person som använder söktjänst
Annonsör
Företag som köper sökmedieutrymme
Sökmedia
Företag som publicerar kataloger och/eller driver söktjänst på Internet och/eller i mobilen, t.ex. MSN, Google och Eniro
Sökspecialist
Erbjuder sökoptimering och/eller återförsäljning av sponsrade länkar och/eller hantering av sökkampanjer (ex. framtagning av sökord). Exempel på bolag är Relevant Traffic, Jajja, FinnMera och Keybroker
Mediebyrå
Erbjuder rådgivning och/eller upphandling av sökmedia, enbart eller som del av mediebudget, till exempel mediabyråer som Carat, OMD, Mediacom.
Sökrådgivare
Erbjuder specialiserad rådgivning inom sökmarknadsföring, till exempel Ryce och Odd Marketing.
Mätbolag
Företag som erbjuder mättjänster för t.ex. Internettrafik och uppföljning av effekt. Exempel på bolag är TradeDoubler, AdMeta och iMHO

Hur köper jag sökmedia?

Vem är det jag når med sökmedier?

Du når två kategorier kunder som båda aktivt sökt information om din produkt eller bransch:

  • Nya kunder
  • Befintliga kunder

Båda grupper har redan gjort ett medvetet val och visat ett intresse när de möts av din annonsering/marknadsföring. Genom att annonsera rätt kan sökmedier vara ett av de mest kostnadseffektiva sätten för att nå ut till de båda kundgrupperna. Den innebär även en stor flexibilitet där du i viss mån kan styra flödet av besökare, trafik och försäljning.

Att tänka på:

Tänk igenom hur du tror dina befintliga och potentiella kunder hittar just ert företag samt fundera igenom målet med din medverkan i sökmedier innan du genomför dina investeringar.

Varför ska jag använda sökmedier?

Det finns tre huvudanledningar till att arbeta med effektiv marknadsföring via sökmedier:

  • Driva trafik till min hemsida
  • Öka försäljningen.
  • Positionera varumärket

Vid kampanjer och produktlanseringar kan man använda marknadsföring via sökmedier mycket effektivt. Specifika kampanjsidor kan driva både försäljning och interaktion med kunden.

Tänk på:

Vid kampanjer och produktlanseringar kan man använda sökmedier online mer flexibelt än offline som har givna deadlines. Uppföljning och hantering kan vara resurskrävande.

Hur ska jag arbeta med sökmedier?

I vissa branscher kan upp till 80 % av försäljningen härledas till sökordsmarknadsföringen och många betraktar den idag som en ren hygienfaktor. Det är resurskrävande att arbeta med sökordsmarknadsföring. Arbetet bör vara fokuserat och följas av noggrann uppföljning. På detta sätt optimeras både försäljningen och kunskapen om kanalen.

Betalningsmodeller

Vilken betalningsmodell som gäller i ett visst media påverkas inte bara av kanalens egenskaper utan även av faktorer som konjunktur och medieägarens styrka. Syftet med kommande stycke är således att visa på vad som är vanligast och i vilket sammanhang, inte att säga vad som är rätt och fel i ett enskilt fall.

Tid och placering

De tryckta katalogerna arbetar främst med tid som betalningsmodell. Tid som betalningsmodell har primärt etablerats inom tryckta kataloger som en direkt följd av produktens fysiska egenskaper. Man kan helt enkelt inte uppdatera en fysisk katalog jämt och ständigt med följden att vissa tidsintervall för nytryck etableras. Det tidsintervall, eller mer korrekt den liggtid, som etableras blir således den tid som annonsören kommer att vara exponerad och således även betala för.

Vid sidan av tid är placering viktig i de tryckta katalogerna. Textuppgifter och inramade uppgifter placeras efter köp i den alfabetiska listningen, medan annonser får en mer prominent placering på sidan eller inom rubriken.

Även onlinekataloger har traditionellt tid som bas för prissättningen, d v s annonsören deltar i onlinekatalogen – som oftast är en multikanalprodukt, t.ex. kommer samma information ofta ut via mobilt sök – under 12 månader för en fast summa. Det slutgiltiga priset beror sedan mer på hur mycket information (t.ex. öppettider, specialiteter, bilder, sökord) som annonsören väljer att inkludera i onlinekatalogen.

Tid som betalningsmodell har inte en rent affärsmässig koppling till hur många exponeringar/besökare/telefonsamtal/nya kunder etc. som genereras under den liggtid som annonsören betalar för, annonsören fattar således sitt affärsbeslut baserat på andra parametrar. Några av dessa parametrar torde vara: Etablerad och allmänt erkänd mediaägare, förhållandevis mogen marknad, att nyttan är tydlig samt hög räckvidd.

Exponering (annonskostnad per 1.000 exponeringar)

Exponering som betalningsmodell har av uppenbara skäl aldrig varit aktuell i tryckta kataloger, det går helt enkelt inte att mäta hur många som kommer att titta på annonsörens annons (dock förekommer antalet möjliga exponeringar som argument vid köp baserat på tid). Inom digitala sökmedier förekommer exponering som betalningsmodell även om den var vanligare förut, det finns dock anledning att tro att exponering som betalningsmodell åter kommer att bli vanligare.

När digitala sökmedier var helt nya för användaren var det färre annonsörer som ”tävlade” om användarens uppmärksamhet med större värde per exponering som följd. I ett nästa skede blev antalet annonsörer med grafiska annonser färre till förmån för det som är vanligast idag: sponsrade textlänkar. Trots att det finns ett stort antal undersökningar som visar att sponsrade länkar har ett tydligt exponeringsvärde används det sällan som primärt argument till annonsören, och med detta som följd inte heller som betalningsmodell.

Ett flertal starka medieägare har ökat antalet utrymmen för grafiska annonser, annonser vilka har ett tydligt exponeringsvärde. Det är alltså troligt att exponering som betalningsmodell åter kommer bli vanligare om ej dominerande.

Klick (kostnad per erhållet klick)

Klick är den dominerande betalningsmodellen för digitala sökordsmedier och kommer sannolikt så förbli under överskådlig tid. Av samma skäl som för exponering så är inte klick en fungerande betalningsmodell för tryckta kataloger.

Då digitala sökmedier inte har de fysiska begränsningar som tryckta kataloger har, används inte tid som betalningsmodell. Då exponeringsvärdet för sponsrade länkar tillfälligt minskat blir nästa logiska nivå att annonsören betalar för hur många som aktivt väljer att klicka på annonsen. Genereras inga klick drivs heller ingen kostnad för annonsören med följden att tidsintervall och antalet exponeringar blir mindre viktiga.

Samtliga digitala sökmedier har klick som betalningsmodell, nästan samtliga använder även ett digitalt budförfarande där den som har högst betalningsvilja av alla annonsörer kommer högst upp och/eller visas flest gånger. Detta budförfarande sker digitalt med följden att priset kan ändras dygnet runt varje dag på året. Utöver själva budförfarandet, som är att se som praxis, återfinns andra parametrar som påverkar vilket slutgiltigt klickpris annonsören faktiskt betalar. En parameter som blir alltmer populär är hur många som väljer att klicka på en given annons jämfört med övriga annonser.

Detta säkerställer dels att medieägaren kan premiera den annons som tycks vara mest uppskattad genom att ge den högre placeringar. Då placeringarna inte endast bestäms av den betalningsvilja som finns hos annonsören utan även av ett eller flera kvalitetsmoment finns det stora möjligheter att kunna generera besök/kunder till en lägre klickkostnad om man är duktig och aktiv på att genomföra de olika kvalitetsmomenten. Incitamenten för dessa kvalitetsmoment är uppenbara, medieägaren får en aktiv och intresserad kund, annonsören kan genom att vara engagerad sänka kostnaden per besök/kund.

Avslut (kostnad per order eller annat avslut, till exempel ny abonnent)

Avslut som betalningsmodell är väl etablerad hos både traditionell och digital media, dock är modellen förhållandevis ny inom sökmarknadsföring. Beroende på annonsör kan avslut innebära en mängd olika modeller som samtliga innebär att kunden aktivt genomför en handling. För en bilhandlare skulle detta kunna vara en ifylld och inskickad intresseanmälan för en provkörning (Cost Per Lead), för en cykelhandlare kan det vara ett inkommande telefonsamtal från ett unikt annonserat telefonnummer från en kund som vill laga sin cykel (Pay Per Call), för en morgontidning kan det vara en prenumerationsanmälan (Cost Per Order).

Avslut som betalningsmodell gör annonsören stark och medieägaren svag. Tänk er den morgontidning som inte noterat att den största konkurrenten halverat priset för en prenumeration samtidigt som medieägaren bara får betalt när en prenumeration faktisk genereras. Samtidigt ska sägas att en annonsör som har värderat vad ett avslut är värt sannolikt inte kommer att ha samma tydliga budgetbegränsningar som man annars skulle ha, med följden att medieägaren kan få en lång, lojal relation trots den till viss del försvagade ställning som betalningsmodellen innebär.

Mätbarhet

Mätbarhet är enormt viktigt för att kunna avgöra effekten av de investeringar som görs. Ju mer en annonsör kan mäta desto tryggare och starkare blir han i sina beslut.

Inom digitala sökmedier går det att mäta antal exponeringar, och därifrån följa kundens beteende efter exponeringen. Klickar kunden på annonsen? Genomför kunden ett köp efter klickad annons? Vilken/vilka sidor besöker kunden efter ett klick in på annonsörens sida?

Sökmarknadsföring generellt, och digitala sökmedier specifikt, kan mäta i stort sett vad som helst. Detta beror dels på Internet i sig men även att användaren uttrycker ett tydligt önskemål när sökningen genomförs. Vid en uppföljning enligt ovan kan annonsören direkt avgöra hur pass väl annonsen har stämt överens med det önskemål kunden uttryckte genom sin sökning, och anpassa annonsen därefter.

Hur mäter man?

Många företag erbjuder idag olika former av mätning, allt ifrån renodlad return on investment tracking, ROI, till att mäta beteende hos besökaren. Statistik är dock alltid statistik och den kommer att variera beroende på inställningarna i det mätverktyg man använder sig av. En bra regel är därför att nyttja högst ett eller ett par olika verktyg/program för att mäta beteendet på sin sida som ett resultat av sin annonsering.

Mycket av de data som mätverktyget summerar finns att hämta i loggfiler på webbservern. Här registreras allt från antal besök, varifrån besökaren kom, hur länge besökaren stannade på siten, var han lämnade siten, med mera. Loggfilen nås vanligtvis via en speciell webbsida som kräver ett inlogg. Fördelen med en extern mätpartner eller ett eget mätverktyg är att de data som finns tillgängliga i loggfilerna summeras och blir mer lättöverskådliga.

Tekniken för att mäta avslut är enkel. Det som krävs är att besökaren får en speciell ingång till siten med en kodsträng som lägger en så kallad cookie på användarens dator. Den talar sedan om för statistikprogrammet man har installerat på hemsidan, var besökaren kommer från, till exempel från en sökmotor och i vissa fall även vilket sökord som han sökte på innan han klickade på annonsen. På ”tack sidan” finns det en kodsträng för att ”plocka hem” informationen från cookien som sattes vid ingången. Här registreras ovan nämnda data och skickas till statistikprogrammet som ett avslut/köp.

Varför mäter man?

Varför ska man mäta sin annonsering och hur använder man sig av statistiken? Att en besökare ser företagets annons på Internet och tar del av budskapet är den första effekten som kampanjen genererar. Antalet individer som faktiskt sett annonsen och uppmärksammat erbjudandet utan att klicka sig vidare in till siten är en siffra som bör sättas i relation till annan annonsering.

Det fina för annonsörer på Internet är att vi alla lämnar spår efter oss när vi surfar på nätet och det går att utnyttja för att mäta att man får pengarna tillbaka på sin sökmotorsmarknadsföring. Det första man som ny annonsör på sökmotorerna skall fråga sig, är vad jag vill att ”rätt besökare” ska göra? Har man en e-handel så är ju försäljning ett av de självklara målen. Till exempel mäter man hur många av de klick som annonsen genererar som procentuellt går till sista sidan i köpprocessen, en ”tack för din beställning sida”. Vidare kan du med framgång mäta andra ”tack sidor” där det finns ett tydligt värde för företaget. Det kan vara t ex antalet registreringar för nyhetsbrev, antal nedladdningar av en katalog, ifyllda formulär m.m. listan går att göra lång.

Vad mäter man?

För att få en klar bild av vad det är du vill veta av din mätning är det enklast att sortera datan redan innan du mäter, det vill säga definiera dina trafikkällor och mätpunkter. Trafik som genereras in till sidan kommer ofta från flera olika källor. Det kan t ex vara kundaktiviteter/försäljning, annonsering offline och online, sökmotorindex, sponsrade länkar, med mera. På sidan ser vi sedan hur besökaren beter sig, vilka sidor han besöker och hur länge han stannar på varje sida, var han kom ifrån och var besökaren lämnar sidan, och så vidare.

Detta ger en andra indikation på effekt av en kampanj, har besökaren hittat till sidan som berör produkten i kampanjen? Läste han sidan? Beställde han produkten? För att ytterligare mäta resultatet av kampanjen kan ROI-tracking användas för att redovisa antalet försäljningar, ifyllning av formulär, registreringar till nyhetsbrev, med mera. På detta sätt ger trackingen en klar statistik för hur mycket försäljning som annonseringen genererat online.

Vad är en effektiv kampanj?

Givetvis är frågan inte så enkel och det finns fler än ett sätt att mäta hur effektiv en kampanj är. Utöver de direkt mätbara effekterna av annonseringen som vi redan berört tillkommer den visuella faktorn, antalet Impressions, hur många har faktiskt haft möjlighet att se annonsen? Vad tillför dessa för värde till kampanjen? Varumärket har i samband med en förfrågan presenterats för besökaren med ett tydligt erbjudande/budskap. Dessa indirekta effekter är ofta åsidosatta eller bortglömda. Dock bör de finnas med i statistiken som en möjlighet till ökad varumärkeskännedom, varumärkespositionering, mejlförfrågningar, besök i fysisk butik eller ett senare besök till hemsidan.

Den genomklicksgrad som en annons i samband med sök genererar är ofta väldigt hög och påverkas av att erbjudandet oftast matchar det sökta ordet/orden. Relevansen av annonsen genererar där av väldigt hög kvalité på kunden som klickar sig vidare, och vid mätning av antalet avslut återspeglas detta i en hög konverteringsgrad. Det räcker inte med att magkänslan säger att en annons genererar affärer när Internet erbjuder möjligheten att få siffrorna svart på vitt.

Tryckta medier

Även för tryckta medier är mätbarhet viktigt för att kunna avgöra effekten av de investeringar som görs. Historiskt har man mest använt sig av olika tredje parts lösningar beträffande undersökningar av användningen av kataloger. Detta har under senare tid förfinats mer och mer och resulterat i mer detaljerade undersökningar av användning på sektionsnivå (till exempel branschregister och alfabetiskt register) samt användning nedbruten på specifik rubrik i specifik katalog.

I och med nätets förträfflighet vad gäller mätbarhet har det ställts ökade krav även på den tryckta katalogen att kunna mäta effekten för enskilda annonsörer. För att möta kraven har vissa medieaktörer infört så kallade samtalsmätningar där annonsören får ett specifikt telefonnummer i sin annons i den tryckta katalogen. Alla samtal via detta specifika nummer räknas och annonsören får ett verkligt bevis på att annonsen verkligen genererar den önskade effekten.

Etik, transparens och revision

Inom KSM, kommittén för sökmarknadsföring, pågår ett arbete med att underlätta för annonsörer att välja leverantörer av sökmarknadsföring. Ett medieslag i stark uppgång och utveckling omfattar inte bara seriösa aktörer och det är av stort värde om branschen kan enas kring etiska regler, god sed, revision m.m. som kan skilja seriösa aktörer från de mindre seriösa och trygga annonsörernas medieköp av sökmedier.

Etiska regler

KSMs första steg i den riktningen är en första version av etiska regler för KSMs medlemmar som du finner här.

God sed

Det pågår ett samarbete med Swedma med ambitionen att ena branschen om vad ”God sed vid sökmotoroptimering” är.

Revision av sökmarknadsförings- och sökoptimeringföretag (sökbolag)

Fram till årsskiftet 08/09 erbjöd TS en revisonstjänst för revision av sökbolag. Bl.a. pga bristande efterfrågan lades tjänsten ner, se artikel och presentation nedan.

Vi i KSM menar att det finns ett behov av någon typ av revision eller kvalitetsmärkning av sökbolag varför vi vill, i samarbete med branschen, ta fram ett ”recept” för revision av sökbolag. Ett recept som är förankrat i annonsörens perspektiv och efterfrågan.

Arbetet med detta kommer löpande summeras på denna sida… KSM välkomnar all feedback i denna fråga.
Kontakt: ksm@oddmarketing.se

——————————————–

090126
TS lägger ner sökrevision Tidningsstatistiks revision av sökbolag läggs ner. Anledningen är lågt intresse från annonsörerna att jobba med kontrollerade konsulter. ”Jag är jättebesviken”, säger TS Charlotte Thür. Läs hela artikeln… 070828
TS digitala medier arbetar med revision av sökoptimerings-(SEO) och sökmarknadsföringsföretag (SEM) sedan 2004. Då började de första företagen revidera sig utifrån de regelverk som framarbetats i TS sökkommitté, vilket är en partsammansatt kommitté bestående av annonsörer, SEO/SEM-företag, mediebyråer och TS. TS sökrevision syftar till att tydliggöra, skapa transparens och trovärdighet samt tillföra etik och moral utifrån en branschstandard. Målet är att minska kunskapsgapet mellan köpare och säljare.

Mer information om sökrevision hittar du på www.ts.se.

KSMs etiska regler

  1. Övergripande

    1. Aktörer skall verka för att långsiktigt utveckla och bidra till sökmediemarknadens positiva utveckling.
    2. Aktörer skall med iakttagande av god etik och moral tillvarata sina uppdragsgivares intresse.
    3. Aktörer ska hålla en hög sekretessgrad för sina uppdragsgivares räkning.
    4. Aktörer delaktiga i KSM Etiska Regler uppmanas hänvisa till de samma i kundavtal.
    5. Medverkande bolag kan efter enhälligt beslut i Kommitén för Sökmarknadsföring varnas och efter en varning nekas att medverka i det etiska ramverket.
    6. I övrigt hänvisas förväntas medverkande aktörer att visa god affärsmässighet och följa gällande lagar: marknadsföringslagen, konkurrenslagen, konsumentlagen mfl.
  2. Jäv

    1. Köpare skall för sina kunder verka för att hålla en hög integritet och neutralitet i förhållande till mediaägare från vilka de köper mediautrymme på uppdrag från slutkund.
    2. Köpare skall inte ha motstridiga ekonomiska incitament i sin kärnaffärsverksamhet.
  3. Transparens

    1. Kund skall kunna särskilja mellan mediainköp och hanteringskostnad.
    2. Säljare av media skall redovisa underlag för mediakostnader.
    3. Säljare skall vara skyldiga att med största skyndsamhet redovisa orsak och omfattning av problem orsakade av mätproblem eller misstänkta bedrägerier vid fråga från Köpare.

Definitioner

Aktör
Bolag som har godtagit och med underskrift bestyrkt KSM Etiska Regler beskrivna ovan.
Köpare
Bolag som köper och/eller förvaltar sökmediabudgetar på uppdrag från slutkunder.
Säljare
Mediaägare eller annat bolag som säljer sökmediautrymme.

Gjorda antaganden för framtagning av ramverket:

– Dessa etiska regler avser komplettera de etiska regler som idag endast finns för mediebyråer. Övriga oreglerade aktörer får ett regelverk som är anpassade för en marknad med god mätbarhet och där frågetecken kring etik och metoder kan rätas ut.

– Resultatsbaseradmarknadsföring kräver nya verktyg.

– Full transperans av trafikkostnader kan inte appliceras på vissa prestationsbaserade prismodeller som t.ex. ”Cost per Order ”

”Sökordlistan”

Conversion
När en besökare på en hemsida fullföljer en sökning med att titta på en eller flera sidor, ladda ner något, registrerar sig, beställer något eller gör ett köp…
Conversion cost
Annonskostnad per fullföljd handling enligt ovan.
Conversion tracking
Metod för att mäta faktiska effekter (sidovisningar, nedladdningar, registreringar, köp) som resultat vid annonsering på nätet.
Cookie
En textsträng som en webbplats eller annonsnätverk placerar i besökarens webbläsare för att kunna identifiera en återkommande besökare. Cookien kan bland annat användas för att nya annonser ska visas när en besökare återvänder.
CPA
Cost per action, eller Cost per acquisition. Annonskostnad för en specificerad händelse, som kan vara ett fast pris per händelse eller till en procentsats av värdet på ett köp.
CPC
Kostnad per klick.
CPM/CPT
Annonskostnad per 1.000 exponeringar.
CR
Conversion rate. Den procentuella andelen besökare/sökare som fullföljer en önskad åtgärd på en hemsida…
CTR
Klickandel eller klickfrekvens.
Djuplänkning
Att länka till en enskild sida på en webbsajt.
Exponering
Exponering eller visning.
HTML
Hypertext Markup Language är ett standardformat för hur webbsidor och e-post skall presenteras.
Index
En sökbar databas som samlats in av så kallade sökspindlar.
IRM
(Institutet för Reklam- och Mediestatistik) IRM är ett oberoende institut vars syfte är att kontinuerligt undersöka och kartlägga den svenska reklam- och mediemarknaden.
Onlinekataloger/eftertext
Utgör just nu den största delen av sökannonsmarknaden i Sverige. Här ingår onlinekataloger som Gula Sidorna, auktionssajter som Tradera.com samt köp-och-säljsajter som Blocket. Särskiljande för onlinekataloger är att de oftast är ett multikanal-erbjudande, där annonserna inte bara kommer ut på internet utan även via tryckta kataloger, nummerupplysning och mobila tjänster.
Organiskt resultat
Organiskt resultat är den delen av sökresultatet styrs av sökmotorernas algoritmer till skillnad mot det betalda resultatet.
Pagerank
En parameter som Google använder för att ranka hemsidor från 0 till 10. Den bygger på värdet av ingående länkar. Nya sajter har alltid 0 i pagerank. Svenska sajter får aldrig högre pagerank än 8. En sajt kan ranka etta på ett sökord trots pagerank 0.
PPC
Pay Per Click. PPC är en annonseringsmodell som har blivit vanligare de senaste åren. Man betalar per besökare som klickar på annonsen. PPC kan också betyda Pay Per Call, d v s kostnad för ett inkommande samtal, en modell som blir mer och mer populär i USA.
ROI
Return on investment är en finansiell term för att visa resultatet av en investering enligt formen vinst/kostnad.
RSS
Filformat som gör det möjligt att prenumerera på uppdateringar på en webbplats eller blogg.
SEM
Search Engine Marketing, sökmarknadsföring är ett samlingsnamn för alla marknadsföringsmetoder som kan öka en annonsörs synbarhet på resultatsidor på sökmotorer.
SEO
Search Engine Optimizing, sökmotoroptimering är olika tekniker för att öka hemsidors ranking i sökresultatet.
Sponsrade länkar
Köpta sökord som visas brevid eller över det organiska sökresultatet. Sponsrade länkar, eller betald plats på sökmotorernas resultatsida eller sökmotorernas partners, köps antingen direkt från de tre nätverk, Google, Eniro och Yahoo Search Marketing, som är verksamma i Sverige, eller via byråer som hanterar bokningarna, skriver texter och väljer sökord.
Sökmotoroptimering
Genom sökmotoroptimering, där man arbetar med att göra hemsidan så attraktiv som möjligt för sökmotorerna, kan du få trafik från sökmotorernas icke-betalda del, det så kallade organiska söket.
Sökordsannonsering
Sökordsannonsering innehåller två delar: sökmotoroptimering samt sponsrade länkar.
Tracking
Uppföljning av resultat, d v s vad händer efter att trafiken kom till annonsörens webbplats. Ökade försäljningen, ökade antalet medlemmar etc. Det finns tracking-verktyg som är kostnadsfria att använda, men också verktyg från rena tracking-företag som kan vara mycket effektiva men även kostsamma.
Unik besökare
Unik besökare. En unik besökare/användare/webbläsare identifierad genom cookie.

Mer kunskap böcker, sajter mm

Böcker – på svenska

169 enkla superenkla saker som tar din sajt till toppen hos sökmotorerna.
Ekberg, Stefan (2006)
Bokförlaget Redaktionen
Sökmotormarknadsföring: så får du fler besökare och kunder via sökmotorerna.
Pettersson, Christer och Lindstedt, Urban (2006)
No Digit Media

Böcker – på engelska

The Search. How Gooogle and Its Rivals Rewrote the Rules of Business and Transformed Our Culture.
Battelle, Johan (2005)
Penguin Group
Google Hacks. Tips and tools for smarter searching.
Calishain, Tara och Dornfest, Rael (2005)
O’Reilly
The ABC of SEO. Search Engine Optimization Strategies.
George, David (2005)
Lulu Press
Search Engine Marketing, Inc.: Driving Search Traffic to Your Company’s Web.
Hunt, Bill och Moran, Mike (2008)
IBM Press
Search Engine Visibility.
Thurow, Shari (2007)
New Riders

Svenska webbplatser

Institutet för reklam- och mediestatistik
undersöker, sammanställer och publicerar kontinuerligt nettoinvesteringarna i reklam och media. http://www.irm-media.se/
Webmasternetwork.
Svenskt webbmasterforum där optimering och sökordsannonsering ofta diskuteras. http://www.webmasternetwork.se/
Internetbrus.
Kunnig svensk blogg som skriver om sökmotorer och sök på djupet.
Drivs av bibliotekarierna Lars Iselid och Lars Våge., http://www.internetbrus.com/
Guava.
Guava, tidigare Seologik, har sökoptimeringsskola och sökmotorskola på sin sida. http://www.seo.se/
Jajja Magazine.
Jajja Magazine håller koll på utvecklingen inom sökmarknadsföring i synnerhet och internetmarknadsföring i allmänhet. Redaktörär Urban Lindstedt och nyhetsbrevet är kostnadsfritt. http://magazine.jajja.com/
Uppkopplat.
Urban Lindstedts blogg som skriver om sökmotoroptimering, Internetmarkandsföring och sök. http://www.uppkopplat.se/
Bright Media Agency
Bright Media Agency har samlat bra länkar till platser, filmer och böcker. http://www.brightmedia.se/links.htm
Espotting.
Information om sponsrade länkar-marknaden i Sverige och bra länkar. http://www.espotting.se/

Andra webbplatser:

Webmasterworld.
Webmasterworld är det främsta forumet för webbmasters och optimerare. http://www.webmasterworld.com/
Google Blog.
Googles officiella blogg. googleblog.blogspot.com/
Search Enginge Watch.
Search Engine Watch är en amerikansk webbtidning och blogg om sökmotorer och sökmarknadsföring. http://www.searchenginewatch.com/
Seomoz.
Amerikansk sökoptimeringsfirma med bra sökoptimeringsskolor och blogg. http://www.seomoz.org/

Hämtad från: KSM – Kommittén för sökmedier

Som Google Premium Partner har Jajja en unik ställning som utpräglad digitalbyrå, med mångårig erfarenhet och djupgående expertis av Google.